Work technique training for patients with chronic pain in neck, shoulder and arm. A questionnaire pilot study after a comprehensive exercise-oriented rehabilitation program.

Syftet med denna studie var att följa upp hur patienter såg på sin arbetsmiljö och arbetsteknik samt hur föreslagna arbetsplatsanpassningar hade genomförts efter deltagande i ett multimodalt intensivträningsinriktat rehabiliteringsprogram. Programmet inkluderade en väsentlig del av individuell ergonomisk analys, individuell ergonomisk rådgivning och specifik arbeetsteknikträning på arbetsterapiavdelningen. Patienterna hade kronisk muskuloskelettal smärta i armen. Efter rehabiliteringsprogrammet skickades ett frågeformulär till 181 patienter, varav 135 patienter (109 kvinnor och 26 män) (75%) svarade. Mer än halften av patienterna rapporterade att de oftere än en gång i veckan tänkte tillbaka på den individuella ergonomiska rådgivningen som gavs i samband med att videofilmen tagen på deras arbetsplats presenterades. Deras skattningar visade på en hög medvetandegrad när det gällde att la mikropauser under arbetet (dvs atl räta upp ryggen kombinerat med muskelavslappning), att arbeta med armarna nära kroppen och att lyfta bördor nära kroppen. Hälften av patienterna hade använt sig av möjligheten att ändra arbetsställning mer än en gång per timme. Resultatet indikerar att patienterna var medvetna om sin arbetsteknik efter deltagandet i rehabiliteringsprogrammet.

Swedish use and validation of Valpar work samples for patients with musculoskeletal neck and shoulder pain.

I studien beskrivs vad e bedömning av arbetskapacitet (BAK) innehåller Vid en bedömning av arbetskapacitet jämförs kraven för att utföra ett specifikt arbete, definierat i "The dictionary of Occupational Titles" (DOT), och patientens förmåga att utföra ett arbote vilket definieras med hjälp av sju variabler. Allmän utbildnings nivä. Speciella yrkesförberedelser. Anlag, Intresseområden, Personlig läggning. Fysiska drav och Miljöpåverkan. En bedömning av arbetskapaciteten kan ske antingen genom att observera patienten under arbete påarbetsplatsen eller under simulerat arbete tex genom att använda Valpar systemets arbetsprover.Vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Karolinska Sjukhuset har tvä av de standardiserade arbetsprovema använts. VCWS 8 "Simulerad moontering" och VCWS 9 "Simulerade rorelser for hela kroppen" for att förbättra bedömningen av patientens arbetskapacitet. VCWS 8 mäter "en persons förmaga att utföra ett monteringsarbete som kräver repetetiva fysiska manipulationer" och VCWS 9 mäter "en persons formåga att röra på bålen, nacken, armarna, händerna och fingrama när de relaterar till funktionellt utförande av ett arbete". Valideringen av arbetsprovema för Svensk anvandning gjordes på en grupp patienter (n = 97) med muskuloskelettal nack- och skulder smärta som deltog i ett rehabiliteringsprogram. VCWS 9 utfördes av åttiofem patienter och VCWS 9 av sextionic patienter.Medelvärdet for patienterna som slutförde VCWS 8 var 83.1% av industriell standard nivå (mätt enligt MTM-Method-Time-Measurement) där den lä gsta gränsen är 87.5% för ett godkännt utförende. Detta innebär att de "inte moter" kraven för detta specifika arbete. I motsats till detta sä nädde patientema som utförde VCWS 9 ett medelvärde pä 108.6% vilket overstiger kravet (87.5%) för industriell standard. Det oväntade resultatet kan kanske förklaras av att patienternas intresseområden vad gäller arbetsfalt endast sammanfoll med iintresseområdena för VCWS 8 och yeWS 9 i 32% av fallen. En retrospective jämförelse mellan att vara sjukskriven eller inte vara sjukskriven och deras förmåga att utföra ett arbetsprov och uppnå minimi kravet for industriell standard visade inte på något samband. Mänga faktorer kan ha påverkat resultatet som tex patientens motivation, andra psyko-sociala omstandigheter och arbetsterapeutemas beslut att endast använda sig av två stycken av ett flertal arbetsprov.Konklusiionen ar att en bedörning av patientens arbetskapacitet skall utföras prospektivt och bör ta i beräknng de krav arbetet ställer enligt DOT och därefter bör rätt arbetsprov väijas för den individuella patienten. Sker detta på ett riktigt sätt så år Valpars arbetsprover valida och till stor hjälp vid en medicinsk bedomning och för beslut när det gäller fortsatt sjukskrivning eller vid yrkesrådgivning.

Assessment of patients with chronic back pain using the "Functional Status Questionnaire".

Forty-eight patients with chronic back pain undergoing a rehabilitation program were assessed with the Functional Status Questionnaire (FSQ) during the first week of rehabilitation and after 6 weeks, 6 months and one year. In their first test, all the patients showed diminished functional capacity in at least one of five summary scales, indicating serious health problems and a need for rehabilitation. The test-retest correlation was k = 0.96, indicating high reliability of the questionnaire. After 6 weeks of rehabilitation the patients estimated significant improvements regarding "Satisfaction with health", "Mental health" and "Number of close friends". Some of these improvements were maintained after 6 months and one year. The "Basic ADL" and "Intermediate ADL" scales, however, showed no changes, indicating either low sensitivity or that no real changes had occurred during the rehabilitation period. The FSQ is recommended for use among patients with chronic back pain, but the tests need to be supplemented with other measurements concerning ADL capacity.